Mer fika än städning i kooperativa hyresrätter

Det vanligaste stockholmarna gör tillsammans med sina grannar är att städa. Det visar en Novus-undersökning där stockholmare svarat på frågor om grannskap - hur bra är grannsämjan, hur viktig är den och hur brukar man umgås med sina grannar. I jämförelse med en undersökning bland SKBs egna medlemmar framkommer det att boende i kooperativa hyresrätter istället träffas runt grillen eller fikar tillsammans. Och den granntrivsel som skapas när man lär känna sina grannar är bra för hälsan, visar forskning.

På frågan om vilken typ av aktiviteter grannar faktiskt gör tillsammans i storstaden svarade 23 procent att det inte anordnas några gemensamma aktiviteter alls och 42 procent svarade städdagar. När SKB, Stockholms Kooperativa Bostadsförening, ställde samma fråga till de boende i sina kooperativa hyresrätter svarade hela 41 procent att det brukar ordnas grillkvällar, knytkalas, middagar och fika.

– Vi ser tydligt att den kooperativa hyresrätten med sitt medlemsengagemang bidrar till ett annat sätt att ses som grannar. Det är en boendeform som sticker ut och den trivseln är något vi är mycket stolta över, säger Ann-Marie Bertilsdotter, förenings- och medlemsutvecklare på SKB.

Undersökningarna visar också att boende i kooperativ hyresrätt oftare hälsar på sina grannar än stockholmare generellt; 93 procent jämfört med 79 procent hälsar alltid eller ofta. Boende hos SKB värderar grannsämjan högre än stockholmarna; 50 procent jämfört med 39 procent säger att det är mycket viktigt. Samma grupp säger sig också uppleva mindre osämja grannar emellan.

Att ha goda relationer till sina grannar skapar inte bara trygghet och trivsel, det är även bra för hälsan. Malin Eriksson, professor i socialt arbete och docent i folkhälsovetenskap vid Umeå Universitet, forskar om betydelsen av sociala nätverk, socialt kapital och boendemiljö för hälsa och välbefinnande.

– Människor som pratar med varandra, och har för vana att hjälpa och bli hjälpta av sina grannar, mår bättre. Det finns både kvalitativ och kvantitativ forskning som visar det, säger hon.

Hon beskriver grannskapet som ett socialt kontrakt. Alla vill inte umgås med sina grannar. Men att säga hej och utbyta tjänster som att vattna blommor eller ta hand om husdjur skapar trivsel och trygghet och ger en känsla av samhörighet, en känsla av att bli sedd. Det i sin tur påverkar välbefinnandet och hälsan positivt.

Under den speciella tid som pandemin varit så har grannskapet spelat en ännu viktigare roll. Många har varit isolerade från vänner och familj, och grannarna har blivit en av de få sociala kontakter man haft.

– Det finns forskning som visar att stöd och hjälp mellan grannar har ökat under pandemin, och att det i sin tur har skyddat mot ohälsa under denna annorlunda tid, säger Malin Eriksson.

Om undersökningarna

Undersökningen gjordes av Novus på uppdrag av SKB. Totalt genomfördes 1066 webintervjuer i Novus riksrepresentativa Sverigepanel som är slumpmässigt rekryterad. Målgruppen för undersökningen var allmänheten 18–84 år, boende i Stockholms län. Deltagarfrekvensen var 59%. Undersökningen genomfördes 21–27 oktober 2021 och är åsiktsmässigt representativ och slutsatserna som presenteras gäller hela populationen.

SKBs digitala medlemspanel har 1 340 deltagare. 720 medlemmar svarade i november 2021 på en enkät med samma frågor om grannskap som i Novus-undersökningen. Fördelning boende och köande: 66 procent boende och 35 procent köande. Fördelning män och kvinnor: 30 procent män och 70 procent kvinnor.

För mer information, kontakta:

Ann-Marie Bertilsdotter, chef för föreningsutveckling SKB

Ann-marie.bertilsdotter@skb.org, 08-7046174

Malin Eriksson, professor vid Institutionen för socialt arbete, Umeå Universitet

malin.eriksson@umu.se, 090-786 77 82

Yvonne Edenmark Lilliedahl, kommunikationschef SKB

yvonne.lilliedahl@skb.org 08-7046038