Gå direkt till innehåll
Den arga lappen är ett undantag när grannar ska komma överens. Betydligt fler föredrar att prata med varandra, enligt en Novus-undersökning. Foto: SKB/Henrik Betnér
Den arga lappen är ett undantag när grannar ska komma överens. Betydligt fler föredrar att prata med varandra, enligt en Novus-undersökning. Foto: SKB/Henrik Betnér

Pressmeddelande -

Den arga lappen ett undantag

Den är omskriven i böcker och bloggar och en ständig källa till underhållning – den arga lappen i tvättstugan, trapphuset eller brevlådan. Men hur är det i verkligheten? En färsk Novus-undersökning visar att de flesta helst löser konflikter med grannar på andra sätt.

Undersökningen om grannsämja i Stockholm är gjord på uppdrag av Stockholms Kooperativa Bostadsförening, SKB. Den visar att endast fem procent uppger att de skulle lägga en lapp i grannens brevlåda, i händelse av en konflikt. Och endast åtta procent skulle sätta upp en lapp på anslagstavlan. 42 procent svarar att man skulle prata med grannen i fråga.

Idén om att svenskar i allmänhet helst löser grannkonflikter med lappar för att undvika konfrontation har alltså svag förankring i verkligheten.

— Den här undersökningen visar att grannsämja är mycket viktigt för en stor majoritet, så många som 88 procent uppger att den är mycket eller ganska viktig för att man ska trivas. Man har en vilja att anstränga sig för att vårda och främja grannsämjan och gör det på mer konstruktiva sätt än att skriva arga lappar, säger Madeleine Brisère, förvaltningschef på SKB.

Viktigt med trevlig attityd

I undersökningen uppger 73 procent att den egenskap man uppskattar mest hos sina grannar är att de har en trevlig attityd. Det är viktigare än att de inte stör eller inte skräpar ned.

Parallellt med Novus-undersökningen har SKB ställt samma frågor om grannsämja till sina medlemmar. Och i SKB:s medlemsundersökning svarar ännu fler, 82 procent, att det viktigaste är att grannar har en trevlig attityd. Hela 95 procent anser att grannsämja är viktigt för att trivas där man bor.

En boendeform som skapar relationer

— Den kooperativa hyresrätten är en boendeform som också skapar relationer mellan grannar, man engagerar sig i kvartersråd, i boendemiljön och i SKB som förening. Det för människor närmare varandra, säger Madeleine Brisère.

Enligt Novus-undersökningen om grannsämja är det endast tio procent som uppger att grannsämjan är ganska oviktig.


Om Novus-undersökningen:

Undersökningen gjordes av Novus på uppdrag av SKB. Totalt genomfördes 1066 webintervjuer i Novus riksrepresentativa Sverigepanel som är slumpmässigt rekryterad. Målgruppen för undersökningen var allmänheten 18-84 år, boende i Stockholms län. Deltagarfrekvensen var 59%. Undersökningen genomfördes under perioden 21-27 oktober 2021 och är åsiktsmässigt representativ och slutsatserna som presenteras gäller hela populationen.

Ämnen

Kategorier

Regioner


Fakta om Stockholms Kooperativa Bostadsförening (SKB)
SKB är en kooperativ hyresrättsförening med 91 000 medlemmar. Med fler än 8 100 lägenheter i huvudstaden och sex närliggande kommuner är SKB den största privata hyresrättsaktören i Stockholm. Föreningen bygger och förvaltar bostäder som hyrs ut till medlemmarna i form av kooperativa hyresrätter. SKB är i sin storlek och upplåtelseform, en unik verksamhet som skapar variation på bostadsmarknaden. Lägenheterna, uppförda från 1917 till idag, förmedlas efter turordningsprincip och föreningen är öppen för alla. Den verkställande organisationen har 140 medarbetare och drivs på företagsmässiga villkor som en ekonomisk förening.

För mer information besök www.skb.org.

Kontakter

Madeleine Brisère

Madeleine Brisère

Förvaltningschef 08-704 60 48
Yvonne Edenmark Lilliedahl

Yvonne Edenmark Lilliedahl

Presskontakt Kommunikationschef 08 704 60 38