Ny förvaltningschef för SKB
Madeleine Brisère har utsetts till ny förvaltningschef för SKB. Madeleine som tidigare arbetat inom företaget, kommer närmast från Rikshem och rollen som fastighetschef för södra Stockholm.
-
-
9 av 10 tycker att hållbarhet är viktigt när de väljer bostad
En färsk undersökning som SKB, Stockholms Kooperativa Bostadsförening, låtit genomföra visar att 93 procent av de tillfrågade tycker att hållbarhet är viktigt när de väljer bostad. Hela 42 procent menar till och med att hållbarhetsaspekten är mycket viktig och kvinnor tycker det är viktigare än män.
-
SKB köper 42 tomträtter av Stockholms stad
Det slutliga beslutet att SKB köper loss 42 av sina 94 tomträtter i Stockholms stad, har nu fattats av kommunfullmäktige. Friköpet innebär att SKB får en bättre balans mellan den ägda och hyrda marken. Den totala affären hamnar på 1,1 miljard kronor.
-
SKB välkomnar obligatoriska solceller – standard sedan fem år
SKB, Stockholms Kooperativa Bostadsförening, har ett aktivt hållbarhetsarbete och välkomnar det förslag som bostadsminister Per Bolund presenterade, vilket handlar om att göra tak med solceller obligatoriska i nyproduktion. Sedan 2014 har solenergi varit standard i alla SKBs nyproduktioner.
-
2018 – ett år präglat av expansion och hållbarhet
Idag publicerar SKB, Stockholms Kooperativa Bostadsförening, sin årsredovisning för 2018 som har varit ett år präglat av utveckling och hållbarhet. Det var också året då SKB tog klivet utanför Stockholms län till Uppsala kommun. Föreningen har en stark ekonomi och står väl rustad för att utveckla verksamheten vidare. Marknadsvärdet på SKBs 145 fastigheter var vid årets slut 23,4 miljarder.
-
SKB tar ett ännu större grepp om hållbarhet och anställer hållbarhetschef
För SKB, Stockholms Kooperativa Bostadsförening, har hållbarhet varit en naturlig del sedan föreningen grundades år 1916. Hållbarhetsarbetet har utvecklats under åren och 2018 tog SKB fram en ny hållbarhetsstrategi som är helt integrerad i affärsplanen. Nu inrättas även en tjänst som hållbarhetschef.
-
Ny markanvisning i Stockholms stad
SKB har fått en ny markanvisning i Nytorps gärde, ett område som ligger i Björkhagen. Där planerar staden att bygga cirka 600 bostäder, förskolor, idrottshall och handel. Stockholms stads exploateringsnämnd har beslutat att tilldela SKB en markanvisning för cirka 75—85 lägenheter i varierande storlekar. Planarbetet har inletts och byggstart är planerad till tidigast 2022.
-
SKB ska vara fossilfritt 2030 – deltar i SABOs klimatinitiativ
SKB, Stockholms Kooperativa Bostadsförening, driver ett aktivt hållbarhetsarbete där energianvändningen är ett prioriterat område. Därför har man nu skrivit under SABOs (Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretags) klimatinitiativ där målsättningen är att de bostadsföretag som deltar ska vara fossilfria senast år 2030, samtidigt som energianvändningen ska minska med 30 procent.
-
Stockholmare positiva till kooperativa hyresrätter
En undersökning som SKB, Stockholms Kooperativa Bostadsförening, låtit genomföra i Stockholms län visar att många är positiva till den kooperativa hyresrätten som upplåtelseform.
-
Första pris för högsta förvaltningskvalitet
Det blev första pris för SKBs förvaltningskvalitet i årets tävling Branschindex Bostäder och Kontor. SKB fick ta emot pris i klassen ”Bostäder fler än 1 000 lägenheter” och var också en av tre nominerade i klassen ”Kontor/lokaler”.
-
Föreningslivet behöver moderniseras och digitaliseras för att engagera unga
Föreningar och kooperativa företag betyder och har betytt mycket för uppbyggnaden av vårt demokratiska samhälle. Men vad händer när engagemanget förändras, främst hos den yngre generationen? Den frågan ställdes i Almedalen där SKB, Stockholms Kooperativa Bostadsförening, arrangerade ett seminarium med rubriken ”Hur socialt hållbart skulle Sverige vara utan föreningar och kooperativa företag?”.
-
Hur socialt hållbart skulle Sverige vara utan föreningar och kooperativa företag?
SKB och andra kooperativa företag och föreningar har betytt mycket för uppbyggnaden av vårt samhälle. Idag förvaltar många av dem stora ekonomiska värden och har en omfattande verksamhet som är beroende av frivilligt engagerade människor. Men engagemanget ändrar form. Unga vill vara aktiva, men på ett nytt sätt. Hur påverkar det vårt näringsliv och våra föreningar? Är det hot eller möjlighet?
Visa mer
Loading...