SKBs ledning har en jämställd representation, både när det gäller styrelse och ledningsgrupp. I styrelsen sitter 44% kvinnor och ledningsgruppen har 57% kvinnor. Det är siffror som står sig bra mot flera undersökningar om representation inför internationella kvinnodagen den 8 mars. SKB betonar även arbetet för att öka andelen kvinnliga medarbetare inom mansdominerade yrkesroller.
I en debattartikel som publicerats hos Fastighetsnytt och Byggindustrin, uppmanar SKB regeringen att genomföra nya samtal. Det finns en mångfald av bostads- och upplåtelseformer som växer och som måste tas tillvara och bli lyssnade på när byggandet viker.
I år kommer möjligheten att göra intresseanmälan för Uppsalas första 122 kooperativa hyresrätter och SKB planerar att bygga upp till 600 lägenheter i Uppsala under de närmaste 10 åren. 2020 blir det också byggstart för 240 nya SKB-lägenheter i Stockholm, i två olika kvarter.
Fokus Skärholmen är nominerat till årets planpris av Sveriges Arkitekter. Som ankarbyggherre tar SKB ett större ansvar i den del av Fokus Skärholmen som kommer att byggas längs Skärholmsvägen och runt foten av ”Skärholmsberget”, en del av Skärholmen som omfattar cirka 900 nya bostäder, samt ett vårdboende, verksamhetslokaler och förskolor.
SKB har belönats med ett hedersomnämnande, vid utdelningen av kulturvårdspriset ”Bevare mig väl” på Sörmlands Museum i Nyköping. Hedersomnämnandet gäller bevarandet av mosaikkonstverket som upptäcktes vid rivningen av det gamla kvarteret Basaren på Kungsholmen, när SKB skulle bygga en ny fastighet. Kulturvårdspriset ”Bevare mig väl” delas ut av NKF-S, Nordiska Konservatorsförbundet Sverige.
SKB har utsetts av Nacka kommun till ankarbyggherre för den första etappen av stadsutvecklingsområdet i Henriksdal. Samtidigt har SKB tilldelats en markanvisning som innebär att Nacka får 100 nya kooperativa hyresrätter. Som ankarbyggherre ska SKB ta fram en detaljplan tillsammans med kommunen, bistå med kompetens samt säkerställa ett tekniskt, ekonomiskt och hållbart genomförande för området.
Nu har SKB återigen blivit nominerade i tävlingen Branschindex Bostäder och Kontor, som mäter högsta förvaltningskvalitet. Nomineringen gäller klassen ”Bostäder fler än 1 000 lägenheter”. SKB har tidigare tagit emot första pris för högsta förvaltningskvalitet för bostäder sju gånger, samt två gånger i klassen ”Kontor/lokaler”.
En färsk undersökning visar att många har en positiv inställning till kooperativa företag och föreningar. De främsta fördelarna man ser med kooperativa företag och föreningar är att de ägs av sina medlemmar och att det finns möjlighet till inflytande. De yngre, mellan 26 och 35 år, ser möjligheten till inflytande som mer positivt än de äldre gör.
En nyckel till hållbar stadsbyggnad är att blanda olika bostads- och upplåtelseformer. Vid sidan av bostadsrätt och hyresrätt finns bl a kooperativa hyresrätter, coliving och byggemenskaper. De är på framväxt i andra länder, men relativt okända här. Varför ligger Sverige efter och vad politiken kan göra? SKB diskuterade detta med både politiker och andra bostadsaktörer.
En hållbar stadsbyggnad kräver planering och en idé om vad man vill skapa för samhälle. En av flera nycklar, är blandade upplåtelse- och bostadsformer. Ett ansvarsfullt byggande kräver också att politiken återtar initiativkraften. Vad krävs för att vi ska få in fler bostadsformer på marknaden? Vad kan politiken på nationell nivå göra, vad kan kommunerna göra och vad kan vi byggaktörer göra?
Det är få förunnat att ha verkat i över ett sekel och fortfarande vara så aktiv och utvecklingsfokuserad. I juni fyller SKB, Stockholms Kooperativa Bostadsförening, 103 år. Med sin upplåtelseform bidrar SKBs kooperativa hyresrätter till en hållbar stadsbyggnad i sex kommuner. Inom ett år etablerar sig föreningen i två nya kommuner varav en av dem är i ett nytt län.
Det slutliga beslutet att SKB köper loss 42 av sina 94 tomträtter i Stockholms stad, har nu fattats av kommunfullmäktige. Friköpet innebär att SKB får en bättre balans mellan den ägda och hyrda marken. Den totala affären hamnar på 1,1 miljard kronor.
”Medveten stadsplanering och blandade bostadsformer är nyckeln till att bryta segregation. Därför måste kommuner planera bättre om vi ska lyckas minska segregationen i skolorna och i samhället i stort” skriver Eva Nordström, SKB, tillsammans med Yves Chantereau, Equator Fastighetsutveckling AB, på SvD Debatt söndag 10 februari.
SKB har fått en ny markanvisning i Nytorps gärde, ett område som ligger i Björkhagen. Där planerar staden att bygga cirka 600 bostäder, förskolor, idrottshall och handel. Stockholms stads exploateringsnämnd har beslutat att tilldela SKB en markanvisning för cirka 75—85 lägenheter i varierande storlekar. Planarbetet har inletts och byggstart är planerad till tidigast 2022.
Årets hyresgästundersökning gav ett högt servicebetyg till SKB, Stockholms Kooperativa Bostadsförening. Nära 100 procent är nöjda med bemötandet från företagets personal och det totala serviceindexet uppnådde 88,4 procent.
SKB, Stockholms Kooperativa Bostadsförening, driver ett aktivt hållbarhetsarbete där energianvändningen är ett prioriterat område. Därför har man nu skrivit under SABOs (Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretags) klimatinitiativ där målsättningen är att de bostadsföretag som deltar ska vara fossilfria senast år 2030, samtidigt som energianvändningen ska minska med 30 procent.
Våra politiker och tjänstemän måste se bortom de två valen – hyresrätt eller bostadsrätt. Blandade upplåtelseformer, med såväl bostadsrätter som hyresrätter och kooperativa hyresrätter, är den enda långsiktigt socialt hållbara lösningen för en stadsbyggnad. Om detta skriver Eva Nordström, vd för SKB, i Dagens Samhälle.
Föreningar och kooperativa företag betyder och har betytt mycket för uppbyggnaden av vårt demokratiska samhälle. Men vad händer när engagemanget förändras, främst hos den yngre generationen? Den frågan ställdes i Almedalen där SKB, Stockholms Kooperativa Bostadsförening, arrangerade ett seminarium med rubriken ”Hur socialt hållbart skulle Sverige vara utan föreningar och kooperativa företag?”.
SKB och andra kooperativa företag och föreningar har betytt mycket för uppbyggnaden av vårt samhälle. Idag förvaltar många av dem stora ekonomiska värden och har en omfattande verksamhet. De är också organisationer som är beroende av frivilligt engagerade människor. Men det ideella engagemanget förändras, främst hos yngre . Vad händer med samhället när det ideella engagemanget förändras?
SKB och andra kooperativa företag och föreningar har betytt mycket för uppbyggnaden av vårt samhälle. Idag förvaltar många av dem stora ekonomiska värden och har en omfattande verksamhet som är beroende av frivilligt engagerade människor. Men engagemanget ändrar form. Unga vill vara aktiva, men på ett nytt sätt. Hur påverkar det vårt näringsliv och våra föreningar? Är det hot eller möjlighet?
